En månad, tusen kronor

Det visade sig att den nyinflyttade grannen, som jag skänkt bort en övergiven Billy-bokhylla till, nosat sig till min ekonomiska desperation.

Men en extra hundring i kassan känns dagens inköp inte alls i överflöd och middagen bestående av två cheeseburgare plötsligt i snålaste laget.

Inköp: 2 cheeseburgare Lime Matlagningsyogurt 6 potatisar = 33 kr
Inkomst: 100 kr
Saldo: 623 kr 523 kronor

Det verkar förresten som engelsmännen, som vanligt är värst:

http://www.expressen.se/Nyheter/1.1290443/

Här hade man varit slug. Gått som en självmordsbombare i väntans tider. Beställt två böcker av Johan Ajvide Lindqvist för sina sista pengar i augusti. Trodde att man skulle ha lite underhållning att vänta i september.

Avin damp ner igår. Jag kunde knappt tygla min entusiasm när jag lunkade hem från jobbet i dag. Paketet från Adlibris luktade sommarjobbande lagerkids. Bundbanden satt hårt som på den där radiostyrda bilen man önskade sig när man var åtta på julafton.

 Döm av min förvåning när jag öppnar det och får se:




Två (!) exemplar av "Undervisa i pedagogiskt drama" av två damer i femtioårsåldern. Visst. De kostade säkert mer än de böcker jag beställt, men vafaan liksom? Ödets ironi vet inga gränser. Är det detta man ska syssla med istället nu när man i sitt panka tillstånd inte har någon underhållning att se fram emot.

Några av kapitlen:

Drama i mångkulturell barngrupp
Konfliktlösning i förskolan med hjälp av handdockor
En resa i tiden i historiskt rollspel med gymnasister
Att stärka flickors självförtroende

Om någon är nyfiken på hur den moderna dramapedagogiken vuxit fram och vilken betydelse den har i vår tid, eller är i akut behov av toalettpapper får ni gärna köpa boken för en billig slant!

Nåja.. kvällsliga i alla fall..

Gratis buffé till after work öl är precis lika genomtänkt som gratis sprit när man gamblar i Las Vegas. Man tror att man lyckas lura banken, men det gör man aldrig..

Middag: 2 öl x 29 kronor + buffé
Dessert: Lösgodis på vägen hem 10,5 kronor
Saldo: 556 kronor

Halva månadsbudgeten slut på tre dar alltså. Budget för resten av veckan och helg är härmed satt till NOLL!

För några år sen rullade en reklam på tv om vuxenmobbing. Någon fick snus utsmetat över sin plattskärm, någon blev spottad i håret av mer rutinerade kollegor och någon fick toalettdörren uppryckt inför en skrattande pöbel.

Jag vill på intet sätt påstå att jag har det lika tufft på jobbet. Men fattighetsprojektet har ändå blivit något av en snackis på kontoret.

Hört på jobbet i veckan:

”Hur går det att leva på 1 000 kronor?”

”Hur ska du klara av att leva på 500 kronor?”

”Varför skulle någon utsätta sig för det?”

”Olle, ibland ser du bara så ledsen ut”

”Fondlunch, anyone?”

Det lär inte bli några flotta restaurangbesök den här månaden. Varken för mig eller min partner in crime. För att ändå ha nåt att skriva om (och pusha den där andra tjommen att skriva) tänkte jag att vi kunde minnas tidigare restaurangbesök. Jag börjar:



Plats: 28+
Tid: Vår 2004
Mat: Avsmakningsmeny

Man var 25. Livet lekte. Flickvännen (!) var vacker. Nån i sällskapet var till och med uppklädd i skjorta. Åttarätters avsmakningsmenyn för 975 var ett faktum. Tillhörande vinmeny för 775 ett lika livsviktigt tillbehör som pepparblandad ketchup till McDonalds fries. Att det hela kallades för Stora menyn gjorde det hela ännu mer absurt.

Det frossades i tartarer, gåslever, duvbröst, terrine, pilgrimsmusslor, chokladpraliner och diverse rödlistade fiskar. Det dracks vin som vatten, det ena bättre än det andra. Och vattnet kostade 50 kronor flaskan.

Men. Man var ju pack redan på den tiden. Sällan har serveringspersonalen blivit så förvånade som när vi beställde en runda öl mellan rätt fem och sex. En eller annan Fernet blev det nog också.

Middagen slutade ändå bra och även ett gäng överspenderade hisingspojkar kunde belåtet njuta av konjaken till kaffet.

Nu fyller man snart 30, äter pasta och bacon till middag och ser ikväll Gais förlora vinna det sista derbyt mot IFK Göteborg någonsin på Nya Ullevi..

Bildbevis på min utpressade ekonomi

---

Då var den här. Skammens september. Början till slutet. Det ultimata (nåja) ekonomiska experimentet. Och Eldprovet är redan passerat. Lunch intogs i hemmamiljö. Tur att man bor 5 minuter från jobbet med buss. Än så länge står resten på menyn. Tydligen klassiskt kontorsarbetarknep. Men bunkringen av linser, billiga konserver och rotfrukter är oundviklig. Eftermiddagen kommer förhoppningsvis inkludera både en sväng till Lidl, kvittoredovisning och en mer långsiktig plan.

Eller ska man tömma sin futtiga kyl/frys/skafferi INNAN man ger sig ut på jakt efter begagnade nattburgare på Sjuans gatukök?

Time will tell...

Saldo 1 sept 12.23: 1 000 kronor.

Häng med på resan fram till oktober!

Fredag, kommer hem efter jobbet. Vad döljer sig i posthögen bland reklamutskick från K-Rauta och Konsums senaste ockerpriser? Jo:

"Du har fortfarande chansen att uppgradera ditt betal- och kreditkort"

Vi på Swedbank vill erbjuda dig en ny köp- och kreditgräns på 35 000 kronor.

Du kan svara med talongen nedan eller sms. Om du vill svara via sks finns höjningen tillgänglig två vardagar efter du har svarat. Svarar du via talongen finns höjningen tillgänglig inom tio dagar.

Och så vill de förbjuda sms-lån?!

I största hemlighet har jag gått och myst för mig själv. ”I september börjar alla tv-serier man väntat på igen” har jag upprepat som ett mantra. När folk har förbannat försöket att leva på gratis underhållning hela september har jag dragit nödlögner om Allsvenskan eller Premier League när jag egentligen haft siktet inställt på Dexter Morgan, Hank Moody och Meredith Grey.

När jag nu i upptakten ögnar schemat för air-dates hos de amerikanska tv-bolagen känner jag inget annat än besvikelse.

Alas:

Grey’s Anatomy -25 sept
Dexter -28 sept
Californication – 28 sept
Dirty Sexy Money – 1 okt

Visst. Jag får trösta mig med att femte säsongen av Entourage börjar sjunde september, samtidigt som Alan Balls (Six feet under) nya True Blood. Men det känns mest som ett förspel, en ”prova på första gratis”- hit av den totala tv-bonanza inleds först i slutet av fattigdomens månad.

Dexter, kom tillbaka – allt är förlåtet!

Varför inte fortsätta uppvärmningen med en insikt i deltagarnas världsfrånvända privatekonomi. Trots skatteåterbäringar i 20 000-kronorsklassen, semesterersättningar och dubbla löner står kontot i slutet av sommaren i ärlighetens namn för min del på noll.

Vad har man då gjort av pengarna? Vilka fickor har han fyllt? Vilka har man bjudit på bricka efter bricka med lakritsshots och vad står det egentligen på den där krogslippen från 04.30 en mörk måndag i juli?

Saldo i början av maj: 45 000 kronor

Inköp av en alldeles för stor soffa - 9 000 kr    
Inköp av en alldeles för stor tv - 10 000 kr
Intag av alldeles för många öl i sommarregnet 10 000 kr
Nya Gant-lakan i egyptisk bomull 2 500 kr
Lunch på Fond 2 000 kr
Övriga restaurangbesök 11 000 kr
Kläder 500 kr

Hade det varit ett inslag i lyxfällan är jag övertygad om att de rekommenderat mig att sluta handla kläder för 500 kronor varje sommar. För 500 kronor får man ju ändå inget snyggt.

Lågprismaffians okrönte gudfader, Lidl, har nu officiellt utsetts till första stopp inför septembers budgetliv. Bland nuvarande erbjudanden hittar jag guldkorn som:

Marinerade kycklingklubbor - 29,90 / kilo
Marinerade spareribs - 29 kr  / kilo
Falukorv 2 x 800 g – 29, 90 kr
Tuborg, folköl 3,5% - 24 st / 89 kr

Jag har alltid sagt att september är den bästa grillmånaden!

För att säkerställa att det inte handlar om nåt slags spex. Att vi i själva verket laddat upp med välfyllda kylskåp och skafferier fulla med torrvaror tänkte jag, en vecka i förtid, inventera mitt kylskåp.

Innehåll:

1 kg Yogurt, citrus / vanilj
flytande honung
1 Staropramen
Ketchup
1 l mjölk
En halv burk hallonsylt
En halv burk fikonmarmelad
En halv tub tomatpuré
Ett paket smör
En bit parmesan
5 ägg
1,5 liter konsum bordsvatten

Kan bli prekärt det här, komme september

I brist på annat att skriva om, eftersom experimentet inte börjat på riktigt ännu värmer vi upp med deltagarnas förutsättningar.

Den 25:e varje månad får man tydligen lön

Så här ser det ut på mitt bankkonto:

LÖN:  4 855,00

Saldo efter räkningar: 0 kronor.

/Deltagare ett

(Jag vet, det blir fånigt med anonymitet, frågan är om det spelar nån roll)

Bloggen har två skribenter. Båda fattiga. Trots månadslöner i övre tjugotusenkronorsklassen har ingen av oss någonsin sparat en krona. Ett liv på kredit, en lyxfällan light blev startskottet.

Det finns egentligen ingen plan, inget underhållningsvärde, ingen egoism, ingen självömkan. Bara en idé om att det var lika bra att  dokumentera det hela.

Korta fakta om deltagarna:

Deltagare ett



Namn: Olle
Ålder: Snart 30
Yrke: Journalist
Förmögenhet: Noll
Karaktärsdrag: Snabb talförmåga
Favoritdrink: Bourbon
Bloggvana: Ingen

Deltagare två



Namn: Mattias
Ålder: Snart 29
Yrke: Socionom
Förmögenhet: Noll
Karaktärsdrag: Stora händer
Favoritdrink: Hot-shot
Bloggvana: Ingen

Sensommaren 2008 befinner sig två män på exakt samma stig i livet. Båda är panka, både har en lite för stor kärlek till att festa och att lägga i princip alla sina pengar på det. En blodspakt sluts. Ett ekonomiskt experiment. Under september månad ska de leva på 1 000 kronor var.

Det talas om makaroner, det talas om potatis. En av männen är orolig. "Hur ska man kunna äta lunch på jobbet, det kostar ju minst 50 kronor?", frågar den ena. "Inga problem, man kan köpa ett kilo kräftor för 15 kronor på Tempo i Guldheden", svarar den andra.

Som enda underhållning under fattigdomens september har de varanda, varsitt gymkort och en oändlig vilja att visa världen att det faktiskt går.

För säkerhets skull, och för att deras samlade 418 vänner ska kunna följa framgång och motgång skapas en blogg. Det handlar inte om sidvisningar. Det handlar inte om att bli de nya bröderna Schulman. Det handlar om ett alibi. En bekännelse. Skammens september.

Snart börjar skiten...