En månad, tusen kronor

Ok, experimentet må vara över i den bemärkelse att jag, antagligen lyckats bränna någon tjuga utöver de 1 000 kronorna. Men överleva fram till torsdag ska man ju likförbannat göra. Och eftersom man är helt pank, och inte har mer än en tia i pant hemma måste ju viss skicklighet användas.

Toalettpapper kommer behövas stjälas från McDonalds. Luncher kommer att behöva kritas. Och något ska man ju slå ihjäl sin fritid med.

Middagar bör dock inte vara några problem. Som jag och Mattias redan tidigt konstaterade la vi alldeles för mycket pengar på mat.

Gratistips mottages alltså med största tacksamhet.

Även om tusenkronorsgränsen nu officiellt är död.

Det har gått för långt. Det ekonomiska experimentet har ni helt tagit över mitt liv. Jag kan inte gå ut genom dörren utan att springa på någon som är nyfiken på hur mycket pengar jag har kvar. Jag springer på bekanta jag inte träffat på år som fått nys om bloggen och vill bjuda på en sup.

Nykter och levnadsglad gav jag mig ut i Göteborgsnatten igår och till och med bartenders ifrågasatte mitt val att lägga mina sista slantar på öl. ”Men hur ska det gå med budgeten?” frågade den ena. ”Har du verkligen råd med det här?”, ifrågasatte en annan.

På rent trots valde jag att spendera mina sista hundralappar på öl och Guitar Hero-spelande. Underhållningen var visserligen gratis, men 5 storstark han man ändå avverka.

Tur att ölen är billig i Göteborg.

Inköp: Korv med bröd (middag) 20 kr, 5 öl á 29 kronor
Saldo: 31 kronor

Tröstade mig på väg till jobbet idag med ytterligare en gratislatte från Espresso House. Och tänkte lägga mina sista slantar på dagens lunch. Sen börjar den riktiga misären – att leva på noll kronor resten av månaden.

Håll tummarna!

(Ni haters kan ju fira er framgång om inte annat)

Uppenbarligen har hela världen fått upp ögonen för hur charmigt det är att inte bara vara pank, utan att också blogga om det.

Det kom ett mail:

Hejsan!
It is the one from just few words I know in Swedish so I hope you know some English and will be able to understand me. My name is Olga and I am single female who is looking for the right one man for building serious relationship. If you are looking the same then I will be glad to get your reply and answer back to you. You can write to my private e-mail address [email protected] and I will let you know more about me and send you my photo so you know how I look like if you want. I will wait for your message.

Mitt svar blev lika kortfattat som enkelt:

Dear Olga!

I will be happy not only to build a serious relationship with you, but also to provide for you. Since you are from russia maybe you are familiar with root crop delicacies like turnip, beetroot and carrot. I will cook plenty of soup with these and maybe we can both share my monthly budget of 1 000 SEK (3 900 RUB).

PS. No photo needed. I love russia!

På anledning av en läsarkommentar tänkte jag att det är dags för en klippning. Smart nog använde jag min förmåga till konsekvensanalys och insåg att det billigaste var att göra det själv.

Sagt och gjort, huvudet rakades omgående och ett kort togs ur en läbbig vinkel uppifrån. Nu ska man bara växa upp också.

I övriga nyheter har jag för andra dagen i rad lunchat på rester från jobbets gemensamma flyttmiddag i måndags. Middagar i helgen och veckan har bestått av samma soppa jag kokade upp i torsdags, nu utdrygad med pasta. Men ikväll är det dags för ny matlagningskonst rotfrukternas och köttbuljongens förlovade land.

Life is good – life is cheap!

Läser morgonens Göteborgs-Posten:

"För tre veckor sedan publicerade vi en prisjämförelse mellan märkesvaror i sju butiker. Många läsare efterlyste då en liknande undersökning med fokus på lågprisvaror, oavsett kvalitet. Nu har vi lyssnat på er läsare. Vi besökte sex matbutiker i samma del av Göteborg - Hisingen - och noterade det lägsta priset på 60 olika varor."

Givetvis vann Lidl, men det visade sig att man kunde ha fått både billigare ris och lite andra grejer om man åkt kors och tvärs över Hisingen. Bra att veta till nästa månad, som trots avsaknad av experiment lär bli lika knaper den..

Pank är helt enkelt det nya tjock!

Halva månaden har gått och jag har drabbats av nån slags apati. Jag känner mig lite som Frodo när han tagit sig igenom Döda Träsket i Sagan om Ringen. Visst, han är halvvägs till Domedagsberget, och han han tillfångatagit Gollum. Men han måste ändå dras med Sam ett bra tag till och lidandet är inte på långa vägar över.

Mitt i apatin käkade jag lunch på stan för första gången den här månaden igår. Visserligen soppa eftersom jag ville bestraffa mig med att gå hungrig resten av dagen.

Börjar bli ytterst tveksam om det kommer hålla det här.

Inköp: Sopplunch 45 kr
Saldo: 236 kr

Två veckor avklarade. Dags att ta en funderare på vad man saknar mest.

Om jag ska va helt ärlig så känns det som att maten har funkat bäst. Det har blivit en rolig grej att se vad man kan googla fram för spännande med rödbetor, kålrot, bacontärningar och blodpudding. Jag har till och med lyckats bjuda kompisar på både lunch och middag.

Vad jag däremot saknar är de oförutsedda utgifterna. Det hade liksom varit najs att kunna lämna in sina mattor på tvätt. Sina skjortor på strykning, eller sina vårjackor på kemtvätt. Inte ens en burk tandtråd har man ju råd/lust att slösa på med den här budgeten.

Sen verkar det som han den där Mattias kastat in handduken. Men vem vet. Han kanske bara lever på noll kronor, har satt den där mäsk-satsen och lever under radarn.

Vi får väl se..

Frukosten har varit ett ständigt dilemma. Speciellt på helgerna när man inte kan njuta av arbetsplatsens frukosterbjudanden. Köpte således 2 liter mjölk, ett paket smör och ett paket flingor. Eller snarare, jag gick till Konsum, vände mina fickor ut och in och lät de råna mig. 65 kronor liksom? Det får man ju 6,5 kg rödbetor för.

Av bara farten slog jag till på en halv limpa champagnebröd på det lokala bageriet.

Inköp: 80 kr
Saldo: 236 kr

Henrik Torehammar från Kvällspasset slog en signal:

Idag är det den tolfte september. Hur mycket pengar har du kvar?
- Jag har ungefär 300, min polare har väl sådär en tjugo kanske.

Oj, hur gick det här till?
- Jag tror han har varit ute och festat alldeles för mycket, och åkt taxi för sina sista pengar.

Ok, så ni hade inte gjort en budget innan ni började?
- Äh, vi var och handlade ihop och köpte mat för hela månaden för typ 300 kronor var, sen är det valfri spendering som gäller.

Ok, men du har mat så du klarar dig hela månaden?
- Ja precis , jag har laddat upp med kålrötter, rödbetor och mycket rotfrukter.

Så du har mat, busskort och allt du kan tänkas behöva?
- Nej busskort har jag inte, men man får gå helt enkelt.

Vad är reglerna för det här experimentet/tävlingen? Får man göra andra saker för att få in pengar? Jag säger tusenkronors-Olle, då tänker jag på en prostituerad. Såna tjänster. Får man göra sånt?
- Nej, man får inte dryga ut sin ekonomi på nåt sätt. Man får inte ens panta burkar.

Oj, men om man har en burk hemma?
- Äsch, de är lite flytande reglerna, det är mest för att se om man kan leva billigt och spara pengar.

Så ni fejkar er igenom hela grejen?
- Nej, tvärtom. Det är brutalt ärligt.

Vilka är dina bästa råd för att dra ner på utgifter?
 - Det bästa är att leva ett klassiskt svennebanliv. Käka lunch på jobbet, medhavd matlåda, storkok, after work-bufféer. Vara hemma mycket, se på tv.

Du försöker ändå på nåt sätt ha ett socialt liv?
- Ja, det är det som är den största utmaningen, att ändå försöka gå ut och dricka öl en dag i veckan. Eller festa en dag på helgen.

Men det finns inga regler kring det, att man måste ut och träffa folk?
- Nej, det finns inga regler. Men man får bli bjuden på öl. Typ en eller två kanske.

Så om du gör jättemånga partytricks och genererar att folk vill bjuda dig på öl. Är inte det lite samma sak som att du drygar ut din kassa?
 - Nej, det blir oftast att man köper tillbaka öl till de andra och går back på det i slutändan ändå. Köper man en kebab på vägen hem liksom, så är man pank helt plötsligt.

Är det någon uppoffring som du känt att du har gjort?
- Ja fruktansvärt. Allt!

Vad är det värsta?
- Man har levt i nån slags ekonomisk apati innan. Nu ska man planera, och ha lunchlåda till jobbet. Värdelöst.

Jag fick lite förhandsuppgifter om att du brände drygt 40 tusen en månad innan?
- Det har väl hänt kanske.
Vilka är ditt bästa knep för att få fredagskänsla och klara helgen utan att göra av med 600 spänn?
- Hundrakronorsknepet.

Låter som en fin fest att kunna ha på en parkbänk?
- Ja, eller hemma.

1 liter och Castillo de Gredos och fyra burkar Pripps Blå Extra Stark. Den perfekta festmenyn för två personer.

Gjorde veckans första, och sista inköp i form av 2 fryspizzor och 2 liter cola. Man måste unna sig lite alkoholfritt också.

Saldo: 316 kronor

Fienden verkar tryggt ha anlänt i Prag:

http://tusenkronorprag.blogspot.com/2008/09/frsta-natten-frsta-hungern.html

 Det enda jag var tveksam till när månadens inköp gjordes på Lidl var kålrot. Visserligen väldigt billigt, typ 5 kronor kilot, men den såg inte jätteaptitlig ut, och trots Mattias envisande så gjorde den en vända upp ur korgen och tillbaks.

Slängde idag (fjärde dagen med noll inköp) ihop en soppa på morötter, kålrot, sista löken, grillkorv, lagerblad och köttbuljong.

Man was I wrong!

Tre tallrikar senare var det bara att konstatera. Kålroten är den fattiges livlina, den rikes smak av bondesamhället, den miljömedvetnes våta dröm. Kort och gott - rotfrukternas konung.

I alla fall i "5 kronor kilot"-klassen.

Det kom ett brev:



"Först och främst vill vi naturligtvis önska dig välkommen som resenär. Västtrafikkortet som du får med det här brevet är laddat för två veckors fria resor med Västtrafiks bussar, tåg, spårvagnar och båtar i hela Västra Götaland. Alla har de som uppgift att köra dig smartaste vägen från A till B - samtidigt som klimatfrågan blir lite mindre hotfull på vägen."

/Västtrafik

Här har man alltså, efter att ha bott i Göteborg i 28 år fått en present som nyinflyttad av Västtrafik.

Man tackar, man tackar. Nu kanske den där resan upp till farmor med Strömstadtåget kan bli av trots månadsbudgeten.

Det visar sig att den magiska tusenkronorsgränsen även dyker upp i populärlitteratur. I Johan Ajvide Lindqvists "Hanteringen av odöda" bor en av karaktärerna, Peter, i ett cykelrum utan varesig vatten eller toalett.

Hans affärsverksamhet:

 "Han vaktade cyklar och hämtade saker, däribland vatten. För den dryga tusenlapp i månaden han tjänade på det höll han sig vid liv med mat från Överskottsbolaget. Torghandlarna i Rinkeby lät honom ibland ta en kartong överblivna grönsaker när affärsdagen var över."

Great minds think alike...

Nästan så man känner sig som en ”riktig” bloggare när man blir erbjuden freebies bara man lovar att blogga om dem. Jag vet inte om killarna på KG29 gravt överskattat antalet läsare på vår blogg, eller helt enkelt ville bjuda tillbaka för de öl & shotsbrickor man köpt under sommaren.

Hur som helst så bjöds det på Ugnsbakad falukorv, potatismos och gräddstuvade morötter. En solklar femma i förhållande till priset.

Här ligger stället:



Och så här bloggade de om när vi var där och krökade, spelade Guitar Hero och odlade vår autism en kväll i somras:

http://metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.3821860

Korrupt? Vem, jag?

En granne kom förbi. Tydligen hade hennes frys kollapsat och det skulle ta två dagar innan den blir lagad. Turligt nog var min i princip tom. Så numera har jag makten över kilovis med kycklingfilé, fryst bröd, ännu mer fiskpinnar, bacon som inte är i tärningsform och massvis med frysta grönsaker.

Jag har inte kunnat med att nalla nåt än. Men reglerna säger inget om att man inte får ta ut tionde för frysplats, och panka händer har som Mattias påpekade flinka fingrar.

Och nej, hon känner inte till experimentet. Då hade hon nog valt en annan granne.

Fortsättning följer..

En gång för länge sen. För säkert 15 år sen. Innan det gick att beställa hem pizza i Göteborg. Då fanns en entrepenör. Hans koncept var det alla tonåriga slackers väntat på - hemkörd pizza.

Man ringde 020 - 25 25 25 och droppade kodord som Hawaii, Disco eller Calzone och en halvtimma senare kom en go tjomme med en ljummen, ibland iskall pizza. Men vad gjorde det? Livet lekte och en gång levererade de till och med till Näckrosdammen.

Några år senare hittade vi fågelns näste. I ett garage på Odingatan låg det - Pizza Bell. För 25 kronor fick man sig en pizzapaj. Inte av bästa klass. Men man slapp utkörningens iskalla förbannelse. Och för det priset, vad kan man egentligen vänta sig?

Ända in i början av 2000-talet var pizza sedan billigt i Göteborg. Tuggets kebabpizza hörde till det exklusivaste man kunde unna sig för strax över 50 kronor. En Margarita kunde ingen med att ta mer än 40 för.

Men. Enter 2008 och pizzainflationen är över oss. Någon måste ha skvallrat om att pizzan blivit dyr i Stockholm. För numera kostar varenda pizzajävel 60-100 kronor.

Helt galet. Men ingen ursäkt för min dåliga karaktär.

Inköp: En halv pizza (Indiana med fetaost) - 40 kr
Saldo: 371 kr

Det sägs att ärlighet är bloggens tveeggade pålyxa. Och ett gruvande sen 9-tiden i morse på vad man ska skiva är det dags att bekänna sina synder.

I matväg har veckan bjudit på både det ena och det andra. Skafferiet har tömts på pasta, kompiskretsen har tömts på innestående ölrundor och frysen har plundrats. Rödbetor har varit veckans höjdare och after work-buffé veckans sämsta.

Jag tror middagsmaten ser ut ungefär så här:

Mån: rester med gester
Tis: nötfärs + rödbetor
Ons: AW-buffé + lösgodisfällan
Tors: AW-buffé
Fre: Cheeseburgarmiddag + Pimms
Lör: Chili

Helgen bar med sig brutna löften, spräckt budget och överskuggar på ett otrevligt sätt månadens fortsättning. Efter diverse festligheter tvingades jag också köpa en runda öl. En väldigt liten sådan, men ändå.

Inköp: 2 pints Boddington
Pris: 90 kr
Saldo: 413 kr

Som en viss läsare skulle uttrycka det - talanglöst!

---

Nästa vecka blir det enbart hemlagat, inga nöjen, inga risktagande, bara gammalt hederligt eremittänkande.

Plats: Krakatau
Tid: Vår 1994
Mat: Asiatiskt

På det tidiga 90-talet var Göteborgs krogkultur en rörig soppa. Speciellt om man var 15 och oftast fick nöja sig med fulutköpt folköl istället för fatöl.

I Landala fanns en krog som tagit sitt namn efter vulkanön mellan Sumatra och Java som hade ett gigantiskt utbrott i slutet av 1800-talet. Och när min storebror fyllde 18 var det inget snack om att det skulle firas på just Krakatau.

Krogen hade karaoke och serverade uppenbarligen starköl till 15-åringar, så det blev en bra kväll. Maten stod dock inte i fokus mer än när brorsan skrek att han ville ha "Mela lis med cullysås".

Vad som däremot blev ett oförglömligt minne den här aprilkvällen var när det beställdes in en mystisk ny drink.

En del kaffe.
En del grädde.
En del Galliano.

Ja, den här aprilkvällen 1994 drack jag min första, oförglömliga hot-shot!

Kanske är det ingen slump att både Krakatau och hot-shot lämnades kvar någonstans i slutet av 90-talet.