En månad, tusen kronor

Ok, experimentet må vara över i den bemärkelse att jag, antagligen lyckats bränna någon tjuga utöver de 1 000 kronorna. Men överleva fram till torsdag ska man ju likförbannat göra. Och eftersom man är helt pank, och inte har mer än en tia i pant hemma måste ju viss skicklighet användas.

Toalettpapper kommer behövas stjälas från McDonalds. Luncher kommer att behöva kritas. Och något ska man ju slå ihjäl sin fritid med.

Middagar bör dock inte vara några problem. Som jag och Mattias redan tidigt konstaterade la vi alldeles för mycket pengar på mat.

Gratistips mottages alltså med största tacksamhet.

Även om tusenkronorsgränsen nu officiellt är död.

Det har gått för långt. Det ekonomiska experimentet har ni helt tagit över mitt liv. Jag kan inte gå ut genom dörren utan att springa på någon som är nyfiken på hur mycket pengar jag har kvar. Jag springer på bekanta jag inte träffat på år som fått nys om bloggen och vill bjuda på en sup.

Nykter och levnadsglad gav jag mig ut i Göteborgsnatten igår och till och med bartenders ifrågasatte mitt val att lägga mina sista slantar på öl. ”Men hur ska det gå med budgeten?” frågade den ena. ”Har du verkligen råd med det här?”, ifrågasatte en annan.

På rent trots valde jag att spendera mina sista hundralappar på öl och Guitar Hero-spelande. Underhållningen var visserligen gratis, men 5 storstark han man ändå avverka.

Tur att ölen är billig i Göteborg.

Inköp: Korv med bröd (middag) 20 kr, 5 öl á 29 kronor
Saldo: 31 kronor

Tröstade mig på väg till jobbet idag med ytterligare en gratislatte från Espresso House. Och tänkte lägga mina sista slantar på dagens lunch. Sen börjar den riktiga misären – att leva på noll kronor resten av månaden.

Håll tummarna!

(Ni haters kan ju fira er framgång om inte annat)

Ingen kommentar.

Fika: 40 kr
Saldo: 196 kr

Uppenbarligen har hela världen fått upp ögonen för hur charmigt det är att inte bara vara pank, utan att också blogga om det.

Det kom ett mail:

Hejsan!
It is the one from just few words I know in Swedish so I hope you know some English and will be able to understand me. My name is Olga and I am single female who is looking for the right one man for building serious relationship. If you are looking the same then I will be glad to get your reply and answer back to you. You can write to my private e-mail address [email protected] and I will let you know more about me and send you my photo so you know how I look like if you want. I will wait for your message.

Mitt svar blev lika kortfattat som enkelt:

Dear Olga!

I will be happy not only to build a serious relationship with you, but also to provide for you. Since you are from russia maybe you are familiar with root crop delicacies like turnip, beetroot and carrot. I will cook plenty of soup with these and maybe we can both share my monthly budget of 1 000 SEK (3 900 RUB).

PS. No photo needed. I love russia!

På anledning av en läsarkommentar tänkte jag att det är dags för en klippning. Smart nog använde jag min förmåga till konsekvensanalys och insåg att det billigaste var att göra det själv.

Sagt och gjort, huvudet rakades omgående och ett kort togs ur en läbbig vinkel uppifrån. Nu ska man bara växa upp också.

I övriga nyheter har jag för andra dagen i rad lunchat på rester från jobbets gemensamma flyttmiddag i måndags. Middagar i helgen och veckan har bestått av samma soppa jag kokade upp i torsdags, nu utdrygad med pasta. Men ikväll är det dags för ny matlagningskonst rotfrukternas och köttbuljongens förlovade land.

Life is good – life is cheap!

Läser morgonens Göteborgs-Posten:

"För tre veckor sedan publicerade vi en prisjämförelse mellan märkesvaror i sju butiker. Många läsare efterlyste då en liknande undersökning med fokus på lågprisvaror, oavsett kvalitet. Nu har vi lyssnat på er läsare. Vi besökte sex matbutiker i samma del av Göteborg - Hisingen - och noterade det lägsta priset på 60 olika varor."

Givetvis vann Lidl, men det visade sig att man kunde ha fått både billigare ris och lite andra grejer om man åkt kors och tvärs över Hisingen. Bra att veta till nästa månad, som trots avsaknad av experiment lär bli lika knaper den..

Pank är helt enkelt det nya tjock!

Halva månaden har gått och jag har drabbats av nån slags apati. Jag känner mig lite som Frodo när han tagit sig igenom Döda Träsket i Sagan om Ringen. Visst, han är halvvägs till Domedagsberget, och han han tillfångatagit Gollum. Men han måste ändå dras med Sam ett bra tag till och lidandet är inte på långa vägar över.

Mitt i apatin käkade jag lunch på stan för första gången den här månaden igår. Visserligen soppa eftersom jag ville bestraffa mig med att gå hungrig resten av dagen.

Börjar bli ytterst tveksam om det kommer hålla det här.

Inköp: Sopplunch 45 kr
Saldo: 236 kr

På två veckor har jag nu gjort slut på alla de tusen slantarna. Mitt största problem i nuläget är att det är två veckor kvar av månaden. Det låter ju inte jättetroligt att jag kommer lyckas med att hålla en 0-budget riktigt så länge. Olle går naturligtvis också in i väggen strax, gissningsvis imorgon.
Det ryktas också att man sett Olle festandes och orerande i ett lusthus under helgen, ett hav av dry martinis skall enligt utsaga ha konsumerats. Går detta verkligen i linje med god sed och tusenkronors hederskodex?

Trist att ingen verkar gilla konceptet med hundrakronorsknepet, om man tycker att den menyn känns lite stillös kan man med lätthet byta till det billigare men mer exklusiva nittionio-och-åttio-kronorsknepet. En flaska Marinella (79kr) och två burkar pripps blå (10kr och fyrtio öre). Lika trevligt på fest som till vardags.

Två veckor avklarade. Dags att ta en funderare på vad man saknar mest.

Om jag ska va helt ärlig så känns det som att maten har funkat bäst. Det har blivit en rolig grej att se vad man kan googla fram för spännande med rödbetor, kålrot, bacontärningar och blodpudding. Jag har till och med lyckats bjuda kompisar på både lunch och middag.

Vad jag däremot saknar är de oförutsedda utgifterna. Det hade liksom varit najs att kunna lämna in sina mattor på tvätt. Sina skjortor på strykning, eller sina vårjackor på kemtvätt. Inte ens en burk tandtråd har man ju råd/lust att slösa på med den här budgeten.

Sen verkar det som han den där Mattias kastat in handduken. Men vem vet. Han kanske bara lever på noll kronor, har satt den där mäsk-satsen och lever under radarn.

Vi får väl se..

Frukosten har varit ett ständigt dilemma. Speciellt på helgerna när man inte kan njuta av arbetsplatsens frukosterbjudanden. Köpte således 2 liter mjölk, ett paket smör och ett paket flingor. Eller snarare, jag gick till Konsum, vände mina fickor ut och in och lät de råna mig. 65 kronor liksom? Det får man ju 6,5 kg rödbetor för.

Av bara farten slog jag till på en halv limpa champagnebröd på det lokala bageriet.

Inköp: 80 kr
Saldo: 236 kr

Henrik Torehammar från Kvällspasset slog en signal:

Idag är det den tolfte september. Hur mycket pengar har du kvar?
- Jag har ungefär 300, min polare har väl sådär en tjugo kanske.

Oj, hur gick det här till?
- Jag tror han har varit ute och festat alldeles för mycket, och åkt taxi för sina sista pengar.

Ok, så ni hade inte gjort en budget innan ni började?
- Äh, vi var och handlade ihop och köpte mat för hela månaden för typ 300 kronor var, sen är det valfri spendering som gäller.

Ok, men du har mat så du klarar dig hela månaden?
- Ja precis , jag har laddat upp med kålrötter, rödbetor och mycket rotfrukter.

Så du har mat, busskort och allt du kan tänkas behöva?
- Nej busskort har jag inte, men man får gå helt enkelt.

Vad är reglerna för det här experimentet/tävlingen? Får man göra andra saker för att få in pengar? Jag säger tusenkronors-Olle, då tänker jag på en prostituerad. Såna tjänster. Får man göra sånt?
- Nej, man får inte dryga ut sin ekonomi på nåt sätt. Man får inte ens panta burkar.

Oj, men om man har en burk hemma?
- Äsch, de är lite flytande reglerna, det är mest för att se om man kan leva billigt och spara pengar.

Så ni fejkar er igenom hela grejen?
- Nej, tvärtom. Det är brutalt ärligt.

Vilka är dina bästa råd för att dra ner på utgifter?
 - Det bästa är att leva ett klassiskt svennebanliv. Käka lunch på jobbet, medhavd matlåda, storkok, after work-bufféer. Vara hemma mycket, se på tv.

Du försöker ändå på nåt sätt ha ett socialt liv?
- Ja, det är det som är den största utmaningen, att ändå försöka gå ut och dricka öl en dag i veckan. Eller festa en dag på helgen.

Men det finns inga regler kring det, att man måste ut och träffa folk?
- Nej, det finns inga regler. Men man får bli bjuden på öl. Typ en eller två kanske.

Så om du gör jättemånga partytricks och genererar att folk vill bjuda dig på öl. Är inte det lite samma sak som att du drygar ut din kassa?
 - Nej, det blir oftast att man köper tillbaka öl till de andra och går back på det i slutändan ändå. Köper man en kebab på vägen hem liksom, så är man pank helt plötsligt.

Är det någon uppoffring som du känt att du har gjort?
- Ja fruktansvärt. Allt!

Vad är det värsta?
- Man har levt i nån slags ekonomisk apati innan. Nu ska man planera, och ha lunchlåda till jobbet. Värdelöst.

Jag fick lite förhandsuppgifter om att du brände drygt 40 tusen en månad innan?
- Det har väl hänt kanske.
Vilka är ditt bästa knep för att få fredagskänsla och klara helgen utan att göra av med 600 spänn?
- Hundrakronorsknepet.

Låter som en fin fest att kunna ha på en parkbänk?
- Ja, eller hemma.

"Sedan brakade det loss på allvar – med oxrullader och förstärkt potatispuré och kanske en ålmacka eller två och så ost och efterrätter och rödvin, med mera, med mera."

"Han var också gourmand, storätare. Det ohämmade ätandet och drickandet utvecklades till rena missbruket."

"Den tredje lasten, om man nu inte skall räkna in det ständiga arbetandet, företagsbyggandet, var kvinnorna."

- Alla slösares absolut största förebild / ledstjärna, Jan Hugo Stenbeck (1942 - 2002)

 Ett möte hålls. Deltagarna konfererar. Vänder slantar, dricerk öl och smider planer.

Bloggen växer, plånböcker och engagemang krymper. Vad har man egentligen att se fram emot och se titta tillbaka på? Har man lärt sig nåt av att försöka leva på en någorlunda normal budget? Eller är allt ett korrupt spel med fusk, lögner och videoband?

Nästan halvvägs in månaden vill en av deltagarna dra sig ur, men märker att det inte finns något alternativ. Är man pank så är man. Blodspakten äras, spelet fortsätter..

 I dag är det tydligen nån slags gratis hockeydag på Scandinavium. Dit kanske man skulle bege sig..

Saldon:

Olle: typ 300 kr
Mattias: typ 0 kr

1 liter och Castillo de Gredos och fyra burkar Pripps Blå Extra Stark. Den perfekta festmenyn för två personer.

Gjorde veckans första, och sista inköp i form av 2 fryspizzor och 2 liter cola. Man måste unna sig lite alkoholfritt också.

Saldo: 316 kronor

Fienden verkar tryggt ha anlänt i Prag:

http://tusenkronorprag.blogspot.com/2008/09/frsta-natten-frsta-hungern.html

Broke or broken?

Vad gör vi nu? Jag tycker själv att jag har varit väldigt sparsam, nästan manisk. Vi skulle aldrig handlat upp alla domdär pengarna på Lidl. Kan man köpa in sig i spelet igen?

 Det enda jag var tveksam till när månadens inköp gjordes på Lidl var kålrot. Visserligen väldigt billigt, typ 5 kronor kilot, men den såg inte jätteaptitlig ut, och trots Mattias envisande så gjorde den en vända upp ur korgen och tillbaks.

Slängde idag (fjärde dagen med noll inköp) ihop en soppa på morötter, kålrot, sista löken, grillkorv, lagerblad och köttbuljong.

Man was I wrong!

Tre tallrikar senare var det bara att konstatera. Kålroten är den fattiges livlina, den rikes smak av bondesamhället, den miljömedvetnes våta dröm. Kort och gott - rotfrukternas konung.

I alla fall i "5 kronor kilot"-klassen.

Vem där?

Ni som har med er lunch får frysa in den! Idag lunchar alla persiskt gemensamt.. Utbrast chefen.. Snabba 70kr back. Jag som precis fallit in i ett långsamt men stadigt förfall genom Grandiosa X-tra allt menyn..(28kr)
Nu gick det ju inte bra, jag kände mig tvingad att äta en redan halväten kebabtallrik som jag hittade under Marieholmsbron. Olle tycker att fiskpinnarna är äckliga.

Det kom ett brev:



"Först och främst vill vi naturligtvis önska dig välkommen som resenär. Västtrafikkortet som du får med det här brevet är laddat för två veckors fria resor med Västtrafiks bussar, tåg, spårvagnar och båtar i hela Västra Götaland. Alla har de som uppgift att köra dig smartaste vägen från A till B - samtidigt som klimatfrågan blir lite mindre hotfull på vägen."

/Västtrafik

Här har man alltså, efter att ha bott i Göteborg i 28 år fått en present som nyinflyttad av Västtrafik.

Man tackar, man tackar. Nu kanske den där resan upp till farmor med Strömstadtåget kan bli av trots månadsbudgeten.

Det visar sig att den magiska tusenkronorsgränsen även dyker upp i populärlitteratur. I Johan Ajvide Lindqvists "Hanteringen av odöda" bor en av karaktärerna, Peter, i ett cykelrum utan varesig vatten eller toalett.

Hans affärsverksamhet:

 "Han vaktade cyklar och hämtade saker, däribland vatten. För den dryga tusenlapp i månaden han tjänade på det höll han sig vid liv med mat från Överskottsbolaget. Torghandlarna i Rinkeby lät honom ibland ta en kartong överblivna grönsaker när affärsdagen var över."

Great minds think alike...

Nästan så man känner sig som en ”riktig” bloggare när man blir erbjuden freebies bara man lovar att blogga om dem. Jag vet inte om killarna på KG29 gravt överskattat antalet läsare på vår blogg, eller helt enkelt ville bjuda tillbaka för de öl & shotsbrickor man köpt under sommaren.

Hur som helst så bjöds det på Ugnsbakad falukorv, potatismos och gräddstuvade morötter. En solklar femma i förhållande till priset.

Här ligger stället:



Och så här bloggade de om när vi var där och krökade, spelade Guitar Hero och odlade vår autism en kväll i somras:

http://metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.3821860

Korrupt? Vem, jag?

En granne kom förbi. Tydligen hade hennes frys kollapsat och det skulle ta två dagar innan den blir lagad. Turligt nog var min i princip tom. Så numera har jag makten över kilovis med kycklingfilé, fryst bröd, ännu mer fiskpinnar, bacon som inte är i tärningsform och massvis med frysta grönsaker.

Jag har inte kunnat med att nalla nåt än. Men reglerna säger inget om att man inte får ta ut tionde för frysplats, och panka händer har som Mattias påpekade flinka fingrar.

Och nej, hon känner inte till experimentet. Då hade hon nog valt en annan granne.

Fortsättning följer..

En gång för länge sen. För säkert 15 år sen. Innan det gick att beställa hem pizza i Göteborg. Då fanns en entrepenör. Hans koncept var det alla tonåriga slackers väntat på - hemkörd pizza.

Man ringde 020 - 25 25 25 och droppade kodord som Hawaii, Disco eller Calzone och en halvtimma senare kom en go tjomme med en ljummen, ibland iskall pizza. Men vad gjorde det? Livet lekte och en gång levererade de till och med till Näckrosdammen.

Några år senare hittade vi fågelns näste. I ett garage på Odingatan låg det - Pizza Bell. För 25 kronor fick man sig en pizzapaj. Inte av bästa klass. Men man slapp utkörningens iskalla förbannelse. Och för det priset, vad kan man egentligen vänta sig?

Ända in i början av 2000-talet var pizza sedan billigt i Göteborg. Tuggets kebabpizza hörde till det exklusivaste man kunde unna sig för strax över 50 kronor. En Margarita kunde ingen med att ta mer än 40 för.

Men. Enter 2008 och pizzainflationen är över oss. Någon måste ha skvallrat om att pizzan blivit dyr i Stockholm. För numera kostar varenda pizzajävel 60-100 kronor.

Helt galet. Men ingen ursäkt för min dåliga karaktär.

Inköp: En halv pizza (Indiana med fetaost) - 40 kr
Saldo: 371 kr

Precis som Olle skriver har korruptionen visat sitt fula ansikte och genomsyrat tusenkronor under den senare delen av veckan, pizzor har kreditats av intet ont anande bekanta, ölrundor har förklarats i mytiska ekvationer som får kopparstölder att framstå som gentlemannamässiga. 350 spänn kvar och inget förlovat land i sikte, hur skall detta sluta?
Om vi skall hålla detta flytande måste vi få ett nytt uppdrag, annars måste vi vara hemma i tre veckor. Jag vill inte.

Vad fan ska vi göra nu?

Det sägs att ärlighet är bloggens tveeggade pålyxa. Och ett gruvande sen 9-tiden i morse på vad man ska skiva är det dags att bekänna sina synder.

I matväg har veckan bjudit på både det ena och det andra. Skafferiet har tömts på pasta, kompiskretsen har tömts på innestående ölrundor och frysen har plundrats. Rödbetor har varit veckans höjdare och after work-buffé veckans sämsta.

Jag tror middagsmaten ser ut ungefär så här:

Mån: rester med gester
Tis: nötfärs + rödbetor
Ons: AW-buffé + lösgodisfällan
Tors: AW-buffé
Fre: Cheeseburgarmiddag + Pimms
Lör: Chili

Helgen bar med sig brutna löften, spräckt budget och överskuggar på ett otrevligt sätt månadens fortsättning. Efter diverse festligheter tvingades jag också köpa en runda öl. En väldigt liten sådan, men ändå.

Inköp: 2 pints Boddington
Pris: 90 kr
Saldo: 413 kr

Som en viss läsare skulle uttrycka det - talanglöst!

---

Nästa vecka blir det enbart hemlagat, inga nöjen, inga risktagande, bara gammalt hederligt eremittänkande.

När tiderna är som svårast och medlen som minst kliver det ibland fram en hjälte. I detta fallet var det en vän med 1,5 liter ghanansk hämbränd sprit. I Ghana tycker de tydligen att 85% är en lagom alkoholhalt att lägga sig på, de verkar ha rätt. Tillsammans med röd prince, ferarri från gambero och lil Waynes sista platta gjorde spriten storverk. Vad som hände sen är mer osäkert, vet dock att jag gick bet på 121kr för taxin hem.

Plats: Krakatau
Tid: Vår 1994
Mat: Asiatiskt

På det tidiga 90-talet var Göteborgs krogkultur en rörig soppa. Speciellt om man var 15 och oftast fick nöja sig med fulutköpt folköl istället för fatöl.

I Landala fanns en krog som tagit sitt namn efter vulkanön mellan Sumatra och Java som hade ett gigantiskt utbrott i slutet av 1800-talet. Och när min storebror fyllde 18 var det inget snack om att det skulle firas på just Krakatau.

Krogen hade karaoke och serverade uppenbarligen starköl till 15-åringar, så det blev en bra kväll. Maten stod dock inte i fokus mer än när brorsan skrek att han ville ha "Mela lis med cullysås".

Vad som däremot blev ett oförglömligt minne den här aprilkvällen var när det beställdes in en mystisk ny drink.

En del kaffe.
En del grädde.
En del Galliano.

Ja, den här aprilkvällen 1994 drack jag min första, oförglömliga hot-shot!

Kanske är det ingen slump att både Krakatau och hot-shot lämnades kvar någonstans i slutet av 90-talet.

Det visade sig att den nyinflyttade grannen, som jag skänkt bort en övergiven Billy-bokhylla till, nosat sig till min ekonomiska desperation.

Men en extra hundring i kassan känns dagens inköp inte alls i överflöd och middagen bestående av två cheeseburgare plötsligt i snålaste laget.

Inköp: 2 cheeseburgare Lime Matlagningsyogurt 6 potatisar = 33 kr
Inkomst: 100 kr
Saldo: 623 kr 523 kronor

Det verkar förresten som engelsmännen, som vanligt är värst:

http://www.expressen.se/Nyheter/1.1290443/

Här hade man varit slug. Gått som en självmordsbombare i väntans tider. Beställt två böcker av Johan Ajvide Lindqvist för sina sista pengar i augusti. Trodde att man skulle ha lite underhållning att vänta i september.

Avin damp ner igår. Jag kunde knappt tygla min entusiasm när jag lunkade hem från jobbet i dag. Paketet från Adlibris luktade sommarjobbande lagerkids. Bundbanden satt hårt som på den där radiostyrda bilen man önskade sig när man var åtta på julafton.

 Döm av min förvåning när jag öppnar det och får se:




Två (!) exemplar av "Undervisa i pedagogiskt drama" av två damer i femtioårsåldern. Visst. De kostade säkert mer än de böcker jag beställt, men vafaan liksom? Ödets ironi vet inga gränser. Är det detta man ska syssla med istället nu när man i sitt panka tillstånd inte har någon underhållning att se fram emot.

Några av kapitlen:

Drama i mångkulturell barngrupp
Konfliktlösning i förskolan med hjälp av handdockor
En resa i tiden i historiskt rollspel med gymnasister
Att stärka flickors självförtroende

Om någon är nyfiken på hur den moderna dramapedagogiken vuxit fram och vilken betydelse den har i vår tid, eller är i akut behov av toalettpapper får ni gärna köpa boken för en billig slant!

Eftersom jag blev på dåligt humör av att någon av våra läsare kritiserat min Omelette Copenhagen i gårdagens avsnitt ville jag bättra på min matlagning idag. Jag valde att göra en utmärkt borsct till mig själv. Avnjöt med en massa ägghalvor och ett fylligt glas joniserat vatten, utsökt. Bilden på soppan blev väl röd att publicera så jag valde en annan.

Torskade på två ostburgare och ett wienerbröd idag också, 35 välspenderade kronor.
Till helgen blir det hundrakronors-knepet... Vad är det kan man undra? Time will tell.

Nåja.. kvällsliga i alla fall..

Gratis buffé till after work öl är precis lika genomtänkt som gratis sprit när man gamblar i Las Vegas. Man tror att man lyckas lura banken, men det gör man aldrig..

Middag: 2 öl x 29 kronor + buffé
Dessert: Lösgodis på vägen hem 10,5 kronor
Saldo: 556 kronor

Halva månadsbudgeten slut på tre dar alltså. Budget för resten av veckan och helg är härmed satt till NOLL!

För några år sen rullade en reklam på tv om vuxenmobbing. Någon fick snus utsmetat över sin plattskärm, någon blev spottad i håret av mer rutinerade kollegor och någon fick toalettdörren uppryckt inför en skrattande pöbel.

Jag vill på intet sätt påstå att jag har det lika tufft på jobbet. Men fattighetsprojektet har ändå blivit något av en snackis på kontoret.

Hört på jobbet i veckan:

”Hur går det att leva på 1 000 kronor?”

”Hur ska du klara av att leva på 500 kronor?”

”Varför skulle någon utsätta sig för det?”

”Olle, ibland ser du bara så ledsen ut”

”Fondlunch, anyone?”

Utan eftertanke, och med frosseri i blick sprang jag in på Lidl (igen) och gick loss i mjölkdisken.

Inköp: 2 liter lättmjölk + kasse
Summa: 15 kronor
Saldo: 634 kronor 50 öre

Dagens middagsmat: Senapsbiffar med löksky

 http://www.alltommat.se/recept?recipeid=2670

(Även om mina slutade mer som Järnvägsrestaurangen på Lisebergs paradrätt - biff med lok)

Det här projektet är det lättastte jag någonsin gett mig på!

Om man hade planerat någonting alls innan man handlade upp alla sina pengar hos den tyska jätten skulle man köpt matvaror som tillsammans bildade olika måltider. Man skulle också kommit ihåg att det finns en tysk jätte även på Stigbergstgt, med vilket man skulle sluppit handla brevid ångpannegatan. Förlåt mig olle för vår lilla utflykt.

Köpte lite potatismos på lunchen idag, damen i kassan tyckte så synd om mig när jag bröt ihop över kortavgiften att jag fick tre dumlekolor och gratis gurkmajonäs. Har aldrig ätit gurkmajonäs förut, har svårt att tro att det blir en vana.

Saldo: 569kr

Olle says: Du delar, jag väljer...

Klart som fan att jag fick äta dyrlunch med kollegor på jobbet. Första september.
Jag försökte krångla mig ur situationen men inte skulle väl jag behöva äta själv, drömmen om en ensam mosplatta och två snus var en ren chimär. I frustration åt jag typ 9 biff Lindström, med HPsås. De blev impade och började prata om golf och hotellfrukostar på ett nervöst sätt.
Den ekonomiska hybris som jag nu vaggats in i följde med ända till lågprisjätten, vem behöver nötfärs och grädde, egentligen.

Suck, jag hade två folköl i kylen, nu har jag en kvar.

Det lär inte bli några flotta restaurangbesök den här månaden. Varken för mig eller min partner in crime. För att ändå ha nåt att skriva om (och pusha den där andra tjommen att skriva) tänkte jag att vi kunde minnas tidigare restaurangbesök. Jag börjar:



Plats: 28+
Tid: Vår 2004
Mat: Avsmakningsmeny

Man var 25. Livet lekte. Flickvännen (!) var vacker. Nån i sällskapet var till och med uppklädd i skjorta. Åttarätters avsmakningsmenyn för 975 var ett faktum. Tillhörande vinmeny för 775 ett lika livsviktigt tillbehör som pepparblandad ketchup till McDonalds fries. Att det hela kallades för Stora menyn gjorde det hela ännu mer absurt.

Det frossades i tartarer, gåslever, duvbröst, terrine, pilgrimsmusslor, chokladpraliner och diverse rödlistade fiskar. Det dracks vin som vatten, det ena bättre än det andra. Och vattnet kostade 50 kronor flaskan.

Men. Man var ju pack redan på den tiden. Sällan har serveringspersonalen blivit så förvånade som när vi beställde en runda öl mellan rätt fem och sex. En eller annan Fernet blev det nog också.

Middagen slutade ändå bra och även ett gäng överspenderade hisingspojkar kunde belåtet njuta av konjaken till kaffet.

Nu fyller man snart 30, äter pasta och bacon till middag och ser ikväll Gais förlora vinna det sista derbyt mot IFK Göteborg någonsin på Nya Ullevi..

Bildbevis på min utpressade ekonomi

---

Då var den här. Skammens september. Början till slutet. Det ultimata (nåja) ekonomiska experimentet. Och Eldprovet är redan passerat. Lunch intogs i hemmamiljö. Tur att man bor 5 minuter från jobbet med buss. Än så länge står resten på menyn. Tydligen klassiskt kontorsarbetarknep. Men bunkringen av linser, billiga konserver och rotfrukter är oundviklig. Eftermiddagen kommer förhoppningsvis inkludera både en sväng till Lidl, kvittoredovisning och en mer långsiktig plan.

Eller ska man tömma sin futtiga kyl/frys/skafferi INNAN man ger sig ut på jakt efter begagnade nattburgare på Sjuans gatukök?

Time will tell...

Saldo 1 sept 12.23: 1 000 kronor.

Häng med på resan fram till oktober!